vidrartillrio

Eftersom jag har hamnat så långt efter i mitt bloggande måste jag nu göra en instickare och skriva om det som händer NU!

På onsdag, den 15:e januari, har vi varit här i 3 månader, vilket också betyder att vårt visum går ut. Om man läser på sidor på internet får man intrycket av att det är enkelt att förlänga sitt visum med 3 månader till, att det är bara att ta sig till den federala polisen i centrala Rio. Skitbra tänkte vi och åkte dit i fredags.

Dagen började med att alla pengar är slut på mitt konto som jag och Joanna delar på. Pengarna från hennes pappa var försenade och alla mina pengar hade gått åt till sjukhusräkningar - okej, som sagt jag ligger efter i bloggandet, innan jul blev jag påkörd av en moped när jag cyklade i Bahia och skadade min tå som senare blev infekterad vilket ledde till ett par dyra läkarbesök. Med endast lite växel med oss åkte vi in till stan och när vi väl hittat till rätt adress var stället i princip igenbommat och en kille på gatan upplyste oss om att man måste åka till den internationella flygplatsen för att förlänga visum. Pah tänkte vi! Du måste skoja. Därför gick vi till ett hotell i närheten efter som de rimligtvis borde ha lite koll.  

Väl där fick vi hjälp att ringa till det svenska konsulatet i Rio, och jag fick prata med en kvinna vid namn Susanna. Hon hade ingen aning vad jag pratade om. Om jag behövde fixa nytt pass skulle jag vända mig till svenska ambassaden i Brasilia, annars visste tydligen jag mer än hon... VÄRDELÖST! Hallå är inte svenska konsulatet till för att hjälpa svenska medborgare med dessa typer av frågor??? Jag skrev dessutom ett vänligt e-mail till en annan tjej på konsulatet i november med lite frågor och så, men fick jag nått svar? NEJ! Skärpning!!!!

Hur som helst letade vi reda på bussen till flygplatsen, men det kostade fan så mycket mer än den vanliga bussen och vi som bara hade lite växel och inga pengar på kontot.... Inte ens kunde vi köpa vatten i svinhettan. Lika bra att inte ens försöka göra överföringar till kontot för med vår tur den här dagen skulle säkerligen '"tjänsten inte vara tillgänglig" på fredagar. Pah.

På måndagen, alltså igår, gjorde vi ett nytt försök. Det började med att vi försov oss och missade killen som lovat att ge oss skjuts till flygplatsen. Sedan väntade vi i mer än 40 minuter på att en lämplig buss skulle komma och ta oss in till stan så att vi kunde byta till flygbussen. Självklart blir vi missförstådda och hamnar på inrikesflygplatsen istället och får stå där och vänta i ytterligare aslångtid i 35-gradig kvav perfekt-för-stranden-hetta. Äntligen kom den kära bussen och Joanna och jag slocknade på två röda. På polisstationen, som för övrigt såg ut som en lämning från 60-70-talet, fick vi dock veta att förutom sitt pass behövde man även ha med sig den lilla inträdeslappen som man fick på flyget hit. Den tappade jag bort för lääänge sedan. Och hade någon informerat mig om att man BÖR behålla den? Ha! 

Summa av kardemumma: för att vi skulle få stanna kvar i landet var jag tvungen att betala först R$ 169 i böter för att jag tappat bort lappen, sedan gå till en bank och betala R$ 79 för själva förlängningen av visumet och sedan åka tillbaka till flygplatsen inom två dagar för är man i landet efter att visumet gått ut får man alltså betala R$ 80 per dag innan man får nytt visum alternativt sticker härifrån. För övrigt tyckte polisen inte om att vi inte har någon hembiljett och förstod inte hur vi hade kunnat få tag i en enkel..

Frågan är varför all denna väsentliga information inte fanns tillgänglig utan att man måste ta reda på allting själv!?!?!?

Hur som helst, vi är inte ledsna för det. Allt löser sig ju, det är bara att lämna landet! Direkt efteråt gick vi och åt en bit mat och åkte till Rodoviária (busscentralen) och köpte oss varsin biljett till Iguazufallen fast på Argentinska sidan. Imorgon alltså, klockan 16.45 lokal tid. Nya äventyr - here we come!!

Och till er som arbetar på svenska konsulatet i Rio och inte har någon koll på någonting: So long fuckers,  vi klarar oss utan er! ;)